Det nya LAS-förslaget (LAS = Lag om anställningsskydd) har presenterats i en lagrådsremiss den 27 januari 2022. Det nya förslaget heter ”En reformerad arbetsrätt” medan det gamla heter ”En moderniserad arbetsrätt”.
LO skrev så här om det gamla förslaget: ”Om utredningens lagförslag realiseras skulle det innebära den allvarligaste och mest genomgripande försämringen av anställningsskyddet i LAS historia. Ingen av de tidigare genomförda utredningarna på LAS område har funnit skäl att presentera förslag som så radikalt urholkar anställningsskyddet. Om lagförslaget genomförs rubbas balansen mellan parterna på arbetsmarknaden till arbetsgivarpartens fördel på alla nivåer.”
Man kan fråga sig om förslaget som LO nu ställt sig bakom sammantaget är lika dåligt eller värre?
En viktig bakomliggande faktor i förhållande till det nya förslaget är att LO och Svenskt Näringsliv ingick ett nytt ”huvudavtal” den 10 november 2021. Detta är väsentligt eftersom det i lagförslaget ingår att det ska kunna göras fler undantag (så att LAS inte gäller) genom kollektivavtal.
Svenskt Näringslivs vice VD tycker att huvudavtalet är riktigt bra. En varningsklocka?
”Mattias Dahl beskriver dagens uppgörelse som en stor politisk framgång för alla.
– Det finns ingen förlorare, bara vinnare, med att LO säger ja, säger han.”
Lagförändringen presenteras som en kombo med ”Grundläggande omställnings-och kompetensstöd (Ds 2021:16) och En reformerad arbetsrätt, (Ds 2021:17) och Omställningsstudiestöd (Ds 2021:18).
Kombo-förslaget innebär att det lättare för arbetsköpare att säga upp anställda samtidigt som det i vissa situationer ska finnas en utökad möjlighet att ”skola om sig” under ett år med studielån och/eller bidrag.
Vad som föreslås när det gäller arbetsrätten är bland annat:
1. Förändring av saklig grund (i 7 § LAS) till sakliga skäl.
2. Kollektivavtal på huvudorganisationsnivå (LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv) kan ställa 7 § LAS åt sidan.
3. Anställningen består inte under tvist om uppsägnings giltighet.
4. Utökad möjlighet till undantag från turordning för alla företag.
5. Allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstidsanställning.
Lagstiftningsprocessen rullar på. Regeringen har nu skickat ut ett slutligt förslag för synpunkter. Riksdagen ska senare rösta om denna propostion. Detta framgår inte av regeringens hemsida men info dyker upp vid en sökning.
Vad finns det för kritik mot det nya LAS-förslaget?
Ola Hakefelt huvudskyddsombud, Livsklubben Nybergs Deli.
Kommunal har sammanställt kritik här.
Pappers och Elektrikerna kräver att det nya LAS-förslaget stoppas
”Att gå vidare med nuvarande förslag till huvudavtal och de föreslagna lagförändringarna, efter den massiva och sakliga kritik som framförts, måste vara uteslutet”
”LO anser att förslaget innebär en försvagning av anställningsskyddet vid personliga skäl som i sin tur försvagar anställningsskyddets syfte som social skyddslagstiftning. LO avstyrker förslaget.”
”För de anställda på ett mindre företag kan förslaget innebära att bestämmelserna om turordning blir illusoriska. En sådan tillämpning är enligt LOs uppfattning oacceptabel.”
Angående ogiltigförklaring: ”Förslaget innebär en reell försämring av anställningsskyddet.”
”I promemorian anges att det finns ett intresse hos arbetsmarknadens parter av att kunna disponera över frågan om vad som ska vara tillräckliga skäl för en giltig uppsägning från arbetsgivarens sida och att behovet av hur detaljerad regleringen ska vara kan variera mellan olika delar av arbetsmarknaden (s. 74). Någon närmare beskrivning om varför det finns ett behov av avvikande reglering i kollektivavtal finns dock inte.
Vad som utgör saklig grund för uppsägning är en av anställningsskyddslagens viktigaste regler och är i dag tvingande till arbetstagarens förmån. Att tillåta avvikelser, även genom kollektivavtal, är ett stort ingrepp i anställningsskyddslagen. …
Arbetsdomstolen ifrågasätter om det ska vara tillåtet, ens i kollektivavtal, att upphäva skyddet för arbetstagarna om att en uppsägning ska vara sakligt grundad eller vara grundad på sakliga skäl. Detta måste anses strida mot de EU-regler och internationella åtaganden som finns till skydd mot osakliga uppsägningar och som anges i promemorian i avsnitt 11 (s. 135).I den mån att med avvikelse i lagtexten avsesett upphävande av arbetstagarens rätt till skydd motosakliga uppsägningar avstyrker Arbetsdomstolen förslaget.”
Sveriges universitetslärare och forskare
”Turordningsreglerna i TurA-S innebär redan mycket små turordningskretsar för SULF:s medlemmar på grund av deras specialiserade arbetsuppgifter. En möjlighet att därutöver undanta tre personer från turordningen kommer i många fall innebära att arbetsgivaren, utifrån bedömningar som normalt inte går att angripa rättsligt, godtyckligt kan välja vem som ska sägas upp.”
Finansförbundet (för anställda inom finansbranschen)
”Enligt förslaget ska reglerna om sakliga skäl vid uppsägning vara dispositiva, dock endast genom kollektivavtal som slutits på huvudorganisationsnivå. Inte heller förbättringar av anställningsskyddet ska vara tillåtet så länge det inte avtalats på huvudorganisationsnivå. Då Finansförbundet inte är medlem i en sådan organisation kommer Finansförbundet genom kollektivavtal inte kunna avvika från reglerna om sakliga skäl. Lagförslaget inskränker därför möjligheterna att hitta goda förhandlingslösningar för arbetsmarknadsparter där fackförbundet inte ingår i en förhandlingskartell. Särskilt anmärkningsvärtoch bekymmersamtär att deti sådana partsrelationer inte går att förbättra anställningsskyddet. Fackförbund som inte är medlemmar i en förhandlingskartell bör därför ges möjlighet att träffa centrala kollektivavtal som avviker från lagens regler om sakliga skäl vid uppsägning, i vart fall om avtalet innebär en förbättring av anställningsskyddet.”
”I Ds 2021:17 föreslås ändringar i arbetsrätten som på ett ingripande sätt kommer att påverka arbetstagarna på svensk arbetsmarknad. Förslagen grundar sig på den principöverenskommelse som Svenskt Näringsliv och PTK slöt och som senare Kommunal och IF Metall anslöt sig till. Seko och majoritet av LO-förbunden har dock sagt nej till överenskommelsen då vi menar att den sammantaget kommer att minska tryggheten för våra medlemmar och ökar arbetsgivarnas makt. Att regeringen trots detta väljer att gå vidare med förslagen är synnerligen anmärkningsvärt. Dessutom vill Seko påpeka att den offentliga sidan av svensk arbetsmarknad har hållits utanför förhandlingarna och har inte ens haft möjlighet att påverka innehållet. …
Vi kan dock se att förslaget innehåller en del justeringar som skulle gynna våra medlemmar men priset vi skulle få betala för dessa justeringar i form av kraftigt försämrad trygghet för våra medlemmar är alldeles för högt. Sekos grundinställning är att det vore mycket bättre att driva dessa frågor i en traditionell avtalsrörelse, utan fredsplikt, i stället för som nu genom lagstiftning. Sekos medlemmar behöver mer trygghet på arbetsmarknaden, inte mindre. …
På punkt efter punkt försämras möjligheten att ta hänsyn till den anställdes situation vilket riskerar att leda till orimliga konsekvenser för våra medlemmar. En anställd som arbetat fläckfritt under 20 år men som är med om en traumatisk händelse och under en kort period inte kan sköta sitt arbete kan vi hjälpa idag men troligtvis inte imorgon. Det vi ser är att förslaget innebär ett systemskifte där anställningsskyddet försvagas för de som behöver skyddet som mest. …
Seko menar att fler undantag från turordningen riskerar att skapa tysta arbetsplatser och godtyckliga uppsägningar. Det klassiska begreppet ”sist in först ut” tappar i betydelse när antalet undantag från turordningen ökar och vi får en arbetsmarknad som präglas av rädsla och oro. Det slår hårt mot många anställda inom våra branscher där företagen ofta är små. Trygghet genom hela arbetslivet gynnar också arbetsgivaren. En ändrad turordning öppnar upp för den mycket kortsiktiga och rent ut sagt dumma kvartalskapitalismen där exempelvis en välförtjänt lön efter 35 år itjänst ses som en kostnad som måste kapas. Att elda på den utvecklingen, genom att ge en part på arbetsmarknaden ett obalanserat kraftigt verktyg, riskerar att på sikt skada hela det svenska näringslivet och dessutom leda till ett ökat behov av statliga interventioner på arbetsmarknaden. Risken är överhängande att trotjänarna får betala priset när deras kroppar blivit slitna och trötta. Det kan inte anses rimligt. Våra medlemmar förtjänar en lagstiftning som ger trygghet under hela arbetslivet. ….
Enligt förslaget ska den som har sagts upp från sin anställning inte längre har rätt att kvarstå i anställning och därmed få lön under tiden som tvist om anställningen pågår. Efter uppsägningstiden förlorar arbetstagaren såväl kontakten med sin arbetsplats och sina arbetskamrater som sin försörjning. Detta kan vi i Seko inte acceptera. Risken är stor att förslaget minskar viljan hos arbetsgivare att hitta uppgörelser i ett tidigt skede. I stället riskerar vi att skapa en situation där betydligt fler tvister måste lösas i domstol. Detta kan inte vara önskvärt för någon.”
ANGÅENDE HUVUDAVTALET FRÅN DEN 10 NOVEMBER 2021
Avtalet är ett komplement till Saltjöbadsavtalet från 1938.
”Det idag mellan Svenskt Näringsliv och LO gällande huvudavtalet från 1938 (‘Saltsjöbadsavtalet”) påverkas inte av detta Huvudavtal.”
Fredsplikt: 8 § 1 kap:
”Så länge som Huvudavtalet gäller mellan Parterna är de bundna av fredsplikt i frågor som regleras av Huvudavtalet. Därutöver är Parterna förhindrade att understödja stridsåtgärder från sina medlemsförbunds sida i de frågor som regleras i Huvudavtalet om båda förbundsparter i den pågående konflikten är bundna av Huvudavtalet. Det är dock tillåtet att stödja medlem som inte är bunden av Huvudavtalet eller medlem som är utsatt för stridsåtgärder av sådan förbundspart”
Anställningsskydd 3 kap
”Parterna är överens om att bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas istället för motsvarande bestämmelser i lagstiftning i den utsträckning reglering finns i lagstiftning”
”Vägningar mot den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen, eller prognoser om huruvida den anställde i framtiden kan tänkas komma att återfalla i brott mot skyldigheter i anställningen eller ej är inte till gagn för en förutsebar rättstillämpning och ska således inte göras.”
”När fråga är om sakliga skäl i form av bristande prestationer ska det för att uppsägning ska kunna vidtas vara tydligt att prestationerna understiger vad arbetsgivaren normalt borde ha kunnat räkna med och/eller med beaktande av vad arbetstagaren anfört i samband med anställningens ingående. Det ska inte vara fråga om en tillfällig underprestation. Vid en objektiv bedömning ska de krav som uppställts inte vara obefogade.”
”När fråga är om sakliga skäl i form av samarbetssvårigheter ska det för uppsägning vara tillräckligt att samarbetssvårigheterna varit så svåra att de påverkat arbetsplatsen negativt och varit av en sådan karaktär att de måste åtgärdas. Uppsägning måste då framstå som den enda kvarvarande rimliga åtgärden.”
”Det krävs inte att arbetstagarens vägran beror på en allmän ovilja att följa arbetsgivarens anvisningar. Det avgörande är om det föreligger en vägran att lyda order, att följa anvisningar eller motsvarande eller ej, vilket i sig utgör ett brott mot förpliktelserna som följer av anställningsavtalet. Det bör också normalt bortses från om arbetstagaren har en lång anställningstid utan tidigare misskötsamhet. Då arbetsgivaren leder och fördelar arbetet och ansvarar för arbetsmiljön är arbets- eller ordervägran i grunden inte förenligt med förpliktelserna i anställningen”
Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
Hemligt? Texten är maskad i den version av avtalet som Svenskt Näringsliv lagt upp
Avtalet är 41 sidor och innehåller många fler intressanta delar än vad som citerats här ovan.
Flera förbund ställer sig inte bakom det nya huvudavtalet
”Totalt sade fyra av 14 LO-förbund nej redan på LO:s styrelsemöte i tisdags kväll: Fastighets, Byggnads, Transport och Seko. Men det handlar om LO:s inställning. Sedan är det upp till varje förbund att välja om man vill ansluta sig till huvudavtalet. Där säger fyra förbund till Arbetet att man inte vill ansluta sig. De förbunden är Byggnads, Handels, Målarna och Transport. …
Anledningen till att Transport inte slöt upp var, enligt samhällspolitiska chefen Magnus Falk, att förbundet står fast vid uppfattningen att de får offra alldeles för mycket trygghet i anställningarna för någon sorts trygghet i arbetslöshet.
– Vi vill ha trygghet i våra anställningar, inte när anställningen är över, säger Magnus Falk.”
Många fackförbund har ställts åt sidan enligt LO
Arbetet skriver om kritiken här.
LO skriver (länk i rubriken) att den ”metod som använts vid beredningen av lagförslagen är ny. Ny på så sätt att några av parterna på arbetsmarknaden utformat lagförslagen och förarbeten i detalj.”
LO skriver vidare: ”I praktiken har parterna i avtalet getts kompetens att stifta lag. Detta samtidigt som den stora grupp av parter på arbetsmarknaden som står utanför avtalet inte på något sätt kunnat påverka innehållet i förslagen. Och, som LO har förstått det, inte heller genom sina yttranden över skrivelsen kommer att kunna påverka förslagen. De tre möten som ägt rum mellan arbetsmarknadsdepartementet och arbetsmarknadens parter har inte utgjort sedvanliga utredningsmöten utan i själva verket varit informationsmöten. LO är medveten om att en liknande metod användes när strejkrätten reformerades 2019. I det fallet utgjordes parterna av en större och mer representativ grupp och frågan som behandlades var inte lika omfattande och komplicerad.”
0 Comments